Lokal pedagogisk planering 2015-09-15
Matematik år 1
Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och
inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar
intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i
olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska
värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska
ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där
viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats.
Innehåll
Taluppfattning
- Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp.
- Hur de kan användas för att ange antal och ordning.
- Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.
- Två av de fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Algebra
- Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
- Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Geometri
- Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
- Vanliga lägesord för att beskriva föremåls läge i rummet.
Samband och förändringar
- Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
- Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Konkretiserade mål
Inom ämnet matematik ska du få möjlighet att utveckla:
- Förståelse för alla siffror och att de tillsammans bildar tal.
- förståelse för varje siffras värde beroende på plats i ett tal, positionssystemet.
- en förmåga att känna till enkel addition och subtraktion.
- förståelse för mönster inom matematiken (talföljd, geometri)
- förståelse för likhetstecknet.
- förståelse för innebörden av symmetri
- Förståelse för lägesord
- förståelsen för proportionella samband t.ex. dubbelt - hälften
- förmågan att förstå och själv formulera en enkel matematisk frågeställning (räknesaga)
Undervisning
Vi arbetar mot att eleven kan
använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet. Vi
arbetar för och uppmuntrar eleven till att ta ett personligt ansvar för sina
studier och sin arbetsmiljö.
För att eleven ska stimuleras och finna matematiken
inspirerande och kul är vår målsättning att arbeta med en varierad och
lustfylld undervisning genom att varva laborativa övningar, diskussioner,
genomgångar, demonstrationer, spel med individuellt arbete (färdighetsträning).
Olika arbetsområden inom matematiken varvas kontinuerligt och jobbas med i
korta sekvenser för att senare återkomma. På detta sätt hinner eleven inte ledsna
och/eller tappa tilltron till sig själv om ett moment är extra svårt. När
området sen återkommer kan kunskapen sjunkit in och de är redo för att jobba
vidare. Vi arbetar utifrån materialet Favorit matematik. Det har en tydlig struktur och bygger även på det matematiska
samtalet. Kapitlen är uppbyggda utifrån en berättelse där vi får följa två barn
Isa och Charlie och deras två djurkompisar Sally och Kurre. Alla kapitel har verklighetsanknytning
men även fantasifulla och humoristiska
inslag. Varje kapitel/arbetsområde
avslutas med en diagnos och utifrån resultat på den så finns sedan möjlighet till extra övning eller fördjupning. Undervisningen kompletteras med
material där eleven kan arbeta i egen takt och öva på mer färdighetsträning
utifrån sin egen nivå. Vi lägger mycket fokus på utvecklingen
av en bra taluppfattning eftersom den utgör den viktigaste byggstenen i en god
matematisk utveckling. Varje läsår inleds med en diagnos från handboken ”Taluppfattning – att förstå och använda tal”.
Det resultatet tas sen med vid planeringen då denna diagnos tydligt visar
styrkor och svagheter i elevernas kunnande.
Mattelekar,
spel där eleven får uppleva lustfylld matematik används regelbundet och kommer
att varvas med arbetet i Favoritmatematik boken. Laborativt material och arbete
kommer vara en naturlig del i all
undervisning i ämnet men även ha en schemalagd tid i veckan. Matematikens
historia samtalas det lätt kring och eleverna får prova att räkna med metoder
som användes tidigare i historien men som tydligt visar sambandet med de
räknesätt vi använder idag.
Bedömning
Läsåret inleds med en diagnos i
taluppfattning för att synliggöra elevernas kunskaper. Detta för att fokusera
på rätt moment istället för att vi arbetar med något som de redan behärskar. I
slutet på samma årskurs så gör de samma diagnos igen och vi synliggör då en
eventuell utveckling samt eventuell problematik som kan behöva ytterligare
fokus.
Eleven matematiska förmågor bedöms
genom lärarens observationer av deltagande på lektioner både muntligt, eget
räknande, spel, laborativa aktiviteter och huruvida eleven tar ansvar för sitt
arbete. I arbetsböckerna finns tydliga mål för varje kapitel och varje elev gör
en diagnos i slutet av kapitlet/arbetsområdet vilka även används vid
bedömningen. De konkretiserade målen utifrån det centrala innehållet i
läroplanen ligger som grund för bedömningen och en matris används för att
klargöra uppnådda kunskaper.
Matris matte HT-15
|
Område
|
Lägre
Högre
|
|||||
|
Antalsuppfattning
|
Känner
till våra siffror och kan ange antal och ordning med visst stöd. Känner till
att tal kan delas upp på olika sätt.
|
Har
god kunskap om våra siffror och kan enkelt ange antal och ordning. Känner väl
till hur tal kan delas upp på olika sätt.
|
Har
mycket god kunskap om våra siffror och kan med stor enkelhet ange antal och
ordning. Kan med säkerhet dela upp tal på olika sätt.
|
|||
|
Likhetstecken
|
Har
en viss förståelse för likhetstecknet.
|
Har
en god förståelse för likhetstecken och använder det korrekt.
|
Är
mycket säker i sitt användande av likhetstecknet.
|
|||
|
Positionssystemet
|
Känner
till att siffror kan ha olika värde beroende på dess plats
|
Förstår
att siffror har olika värde beroende på dess plats i ett tal.
|
Säker
på talens olika värde beroende på plats.
|
|||
|
Räknesätten
|
Känner
till addition och subtraktion och provar att räkna enkla tal.
|
Har
en kunskap addition och subtraktion och dess egenskaper och en förmåga att
använda dem enkelt.
|
Kan
med säkerhet benämna addition och subtraktion och känner väl till deras
egenskaper. Har en god förmåga att använda dessa.
|
|||
|
Mönster
|
Har
viss insikt i grundläggande geometriska begrepp och kan följa ett givet
mönster
|
Känner
till grundläggande geometriska begrepp och kan följa ett givet mönster.
|
Är
säker på grundläggande geometriska begrepp och kan följa ett givet mönster.
|
|||
|
Symmetri
|
Har
viss förståelse för innebörden av symmetri. Har viss förståelse för lägesord.
|
Förstår
innebörden av symmetri och kan rita enkelt. Har god förståelse för lägesord.
|
Har
god kunskap om innebörden av symmetri samt kan rita själv. Har mycket god
förståelse för lägesord, använder dessa korrekt.
|
|||
|
Proportionella samband
|
Har
viss förståelse för samband och innebörd av dubbelt – hälften.
|
Förstår
samband och innebörd av dubbelt – hälften.
|
Har
god förståelse för samband och innebörd av dubbelt – hälften.
|
|||
|
Matematisk frågeställning
|
Känner
till att man kan formulera en frågeställning till en räknesaga.
|
Kan
formulera en räknesaga med matematisk frågeställning.
|
Kan
utan problem formulera en egen räknesaga med en tydlig matematisk
frågeställning både skriftligt och muntligt.
|
|||
Lokal pedagogisk planering 2015-09-15
Matematik år 1
Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats.
Innehåll
Taluppfattning
- Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp.
- Hur de kan användas för att ange antal och ordning.
- Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.
- Två av de fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Algebra
- Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
- Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Geometri
- Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
- Vanliga lägesord för att beskriva föremåls läge i rummet.
Samband och förändringar
- Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
- Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Konkretiserade mål
Inom ämnet matematik ska du få möjlighet att utveckla:
- Förståelse för alla siffror och att de tillsammans bildar tal.
- förståelse för varje siffras värde beroende på plats i ett tal, positionssystemet.
- en förmåga att känna till enkel addition och subtraktion.
- förståelse för mönster inom matematiken (talföljd, geometri)
- förståelse för likhetstecknet.
- förståelse för innebörden av symmetri
- Förståelse för lägesord
- förståelsen för proportionella samband t.ex. dubbelt - hälften
- förmågan att förstå och själv formulera en enkel matematisk frågeställning (räknesaga)
Undervisning
Vi arbetar mot att eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet. Vi arbetar för och uppmuntrar eleven till att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
För att eleven ska stimuleras och finna matematiken inspirerande och kul är vår målsättning att arbeta med en varierad och lustfylld undervisning genom att varva laborativa övningar, diskussioner, genomgångar, demonstrationer, spel med individuellt arbete (färdighetsträning). Olika arbetsområden inom matematiken varvas kontinuerligt och jobbas med i korta sekvenser för att senare återkomma. På detta sätt hinner eleven inte ledsna och/eller tappa tilltron till sig själv om ett moment är extra svårt. När området sen återkommer kan kunskapen sjunkit in och de är redo för att jobba vidare. Vi arbetar utifrån materialet Favorit matematik. Det har en tydlig struktur och bygger även på det matematiska samtalet. Vi får följa barnen Isa och Charlie och djuren Sally och Kurre på deras nyfikna väg genom matematikens värld. Kapitlen är uppbyggda med verklighetsanknytning men även med fantasifulla och humoristiska inslag. Varje kapitel/arbetsområde avslutas med en diagnos och utifrån resultat på den så finns sedan möjlighet till extra övning eller fördjupning. Undervisningen kompletteras med material där eleven kan arbeta i egen takt och öva på mer färdighetsträning utifrån sin egen nivå. Vi lägger mycket fokus på utvecklingen av en bra taluppfattning eftersom den utgör den viktigaste byggstenen i en god matematisk utveckling. Varje läsår inleds med en diagnos från handboken ”Taluppfattning – att förstå och använda tal”. Det resultatet tas sen med vid planeringen då denna diagnos tydligt visar styrkor och svagheter i elevernas kunnande.
Mattelekar, spel där eleven får uppleva lustfylld matematik används regelbundet och kommer att varvas med arbetet i Favorit matematik boken. Laborativt material och arbete kommer vara en naturlig del i all undervisning i ämnet men även ha en schemalagd tid i veckan. Matematikens historia samtalas det lätt kring och eleverna får prova att räkna med metoder som användes tidigare i historien men som tydligt visar sambandet med de räknesätt vi använder idag.
Bedömning
Läsåret inleds med en diagnos i taluppfattning för att synliggöra elevernas kunskaper. Detta för att fokusera på rätt moment istället för att vi arbetar med något som de redan behärskar. I slutet på samma årskurs så gör de samma diagnos igen och vi synliggör då en eventuell utveckling samt eventuell problematik som kan behöva ytterligare fokus.
Eleven matematiska förmågor bedöms genom lärarens observationer av deltagande på lektioner både muntligt, eget räknande, spel, laborativa aktiviteter och huruvida eleven tar ansvar för sitt arbete. I arbetsböckerna finns tydliga mål för varje kapitel och varje elev gör en diagnos i slutet av kapitlet/arbetsområdet vilka även används vid bedömningen. De konkretiserade målen utifrån det centrala innehållet i läroplanen ligger som grund för bedömningen och en matris används för att klargöra uppnådda kunskaper.
Matris matte HT-15
Område
|
Lägre Högre
| |||||
Antalsuppfattning
|
Känner till våra siffror och kan ange antal och ordning med visst stöd. Känner till att tal kan delas upp på olika sätt.
|
Har god kunskap om våra siffror och kan enkelt ange antal och ordning. Känner väl till hur tal kan delas upp på olika sätt.
|
Har mycket god kunskap om våra siffror och kan med stor enkelhet ange antal och ordning. Kan med säkerhet dela upp tal på olika sätt.
| |||
Likhetstecken
|
Har en viss förståelse för likhetstecknet.
|
Har en god förståelse för likhetstecken och använder det korrekt.
|
Är mycket säker i sitt användande av likhetstecknet.
| |||
Positionssystemet
|
Känner till att siffror kan ha olika värde beroende på dess plats
|
Förstår att siffror har olika värde beroende på dess plats i ett tal.
|
Säker på talens olika värde beroende på plats.
| |||
Räknesätten
|
Känner till addition och subtraktion och provar att räkna enkla tal.
|
Har en kunskap addition och subtraktion och dess egenskaper och en förmåga att använda dem enkelt.
|
Kan med säkerhet benämna addition och subtraktion och känner väl till deras egenskaper. Har en god förmåga att använda dessa.
| |||
Mönster
|
Har viss insikt i grundläggande geometriska begrepp och kan följa ett givet mönster
|
Känner till grundläggande geometriska begrepp och kan följa ett givet mönster.
|
Är säker på grundläggande geometriska begrepp och kan följa ett givet mönster.
| |||
Symmetri
|
Har viss förståelse för innebörden av symmetri. Har viss förståelse för lägesord.
|
Förstår innebörden av symmetri och kan rita enkelt. Har god förståelse för lägesord.
|
Har god kunskap om innebörden av symmetri samt kan rita själv. Har mycket god förståelse för lägesord, använder dessa korrekt.
| |||
Proportionella samband
|
Har viss förståelse för samband och innebörd av dubbelt – hälften.
|
Förstår samband och innebörd av dubbelt – hälften.
|
Har god förståelse för samband och innebörd av dubbelt – hälften.
| |||
Matematisk frågeställning
|
Känner till att man kan formulera en frågeställning till en räknesaga.
|
Kan formulera en räknesaga med matematisk frågeställning.
|
Kan utan problem formulera en egen räknesaga med en tydlig matematisk frågeställning både skriftligt och muntligt.
| |||
_________________________________________________________________
Lokal pedagogisk planering 2015-08-26
Musik år 1
Kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.
Centralt innehåll
- Sång i olika former, unisont och kanon.
- Imitation med rörelser, rytmer och toner.
- Associationer, tankar och känslor som uppkommer när man lyssnar till musik.
- Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, tex nationalsången, vanliga psalmer och nordisk barnvisetradition.
Inom ämnet musik kommer eleven få möjlighet att utveckla:
förmågan att sjunga olika typer av sånger.
- förmågan att utföra rörelser i samband med musik och sång.
- förmågan att uttrycka känslor i samband med musik i form av att tex rita en bild.
- kunskap om vanliga traditionella sånger.
Undervisning
Klassen har en gemensam sång och musikstund en gång i veckan då traditionella visor sjungs varvat med sånger som innefattar vissa rörelser. Vi övar på rytmer till musik genom handklapp och enkel trumning med vardagliga ting. I samband med traditionella firande tex, lucia, jul så sjunger vi tillsammans med andra klasser sånger som hör högtiden till. Vi lyssnar och samtalar om musik och vilka associationer musiken kan ge oss. De får vid vissa tillfällen uttrycka dessa känslor i kombination med bildskapande.
Bedömning
Elevens vilja att delta utefter sina egna förutsättningar bedöms kontinuerligt under våra aktiviteter och uppmuntras på ett positivt sätt. Glädjen att delta är det viktigaste.
Område
|
Lägre Högre
| ||
Sång
|
Visar god förmåga att sjunga olika typer av sånger.
|
Visar mycket god förmåga att sjunga olika typer av sånger.
| |
Imitation
|
Kan härma rörelser och rytmer till musik.
|
Kan med enkelhet härma rörelser och rytmer till musik.
| |
Associationer
|
Har en förmåga att uttrycka någon typ av känsla utifrån musik.
|
Har en god förmåga att uttrycka någon typ av känsla till musik.
| |
________________________________________________________________________________
Idrott år 1 och 2
Kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.
Centralt innehåll
Rörelse:
Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra.
- Enkla lekar, danser och deras regler.
- Takt och rytm i rörelse till musik.Hälsa och livsstil:
- Ord och begrepp för och samtal kring upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.Friluftsliv och utevistelse:
- Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad.
- Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
- Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Inom ämnet idrott och hälsa kommer eleven få möjligheter att utveckla:
förmågan att röra dig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
- förmågan att förstå vanligt förekommande begrepp inom ämnet idrott och hälsa.
- förmågan att anpassa dina utevistelser efter olika förhållanden och miljöer.
Undervisning
I undervisningen i idrott och hälsa jobbar vi aktivt och medvetet med våra gemensamma värderingar. Eleverna ges möjlighet att påverka och vara delaktiga i undervisningen och vi uppmuntrar till eget ansvar. Vi har återkommande samtal om ord, begrepp, regler och förhållningssätt inom ämnet idrott och hälsa. Elevernas förslag till aktiviteter tas kontinuerligt tillvara på lektionerna. Lektionerna följer vanligtvis en bestämd ordning: samling, uppvärmning, huvudmoment och avslappning. Eleverna kommer att få arbeta med de motoriska grundformerna, leka, samarbeta, ha bollövningar, dansa, göra enkla redskapsövningar samt vara ute i naturen (orientering, friidrott, skridskor m.m.).
Bedömning
Elevens förmåga bedöms genom diskussioner kring hälsa, observationer vid deltagande i övningar och fysiska aktiviteter, utförande av rörelser med kontroll och precision samt hur eleven använder kroppen på ett ändamålsenligt sätt.
Område
|
Lägre Högre
| ||
Rörelse
|
Har en motorisk förmåga att genomföra olika typer av fysiska rörelser.
|
Har en god motorisk förmåga att genomföra olika typer av fysiska rörelser.
|
Har en mycket god motorisk förmåga att genomföra olika typer av fysiska rörelser.
|
Hälsa och livsstil
|
Visar en förståelse för grundläggande begrepp inom hälsa och livstil och kan samtala om betydelsen av motion och kost för vår hälsa.
|
Visar en god förståelse för grundläggande begrepp inom hälsa och livstil och kan samtala om betydelsen av motion och kost för vår hälsa.
|
Visar en mycket god förståelse för grundläggande begrepp inom hälsa och livstil och kan resonera kring betydelsen av motion och kost för vår hälsa.
|
Friluftsliv
Utevistelse
|
Visar god aktivitet och anpassning av olika miljöer med fysisk aktivitet.
|
Visar mycket god aktivitet och anpassning av olika miljöer med fysisk aktivitet.
| |
_______________________________________________
Lokal pedagogisk planering 2015-08-26
Bild år 1
Kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas, samt ge eleverna möjlighet att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap.
Centralt innehåll
Bildframställning:
- Framställning av berättande bilder
- Teckning, måleri, modellering och konstruktion
Redskap:
- Några verktyg för teckning, måleri, modellering och konstruktioner
- Plana och formbara material, t ex papper, lera och naturmaterial
Bildanalys:
- Informativa bilder, hur de är utformade och fungerar
Konkretiserade mål
Inom ämnet bild kommer eleven få möjligheter att utveckla:
- Förmågan att skapa en bild som berättar något.
- Förmågan att använda olika tekniker inom bildframställning.
- Förmågan att använda olika verktyg.
- Förmågan att skapa i olika material.
- Förmågan att förstå bilders funktion och budskap.
Undervisning
Lektionerna utgår från att eleverna gör en gemensam uppgift, men de ges också utrymme för eget bildskapande. I bildundervisningen kommer eleverna ha möjlighet att prova olika typer av metoder för bildskapande t ex akvarell, blyerts, pastellkritor, kolpennor, collage, lera och Redimixfärger. De olika metoderna ligger till grund för ett eget självständigt skapande. I gruppen samtalar vi vid flera tillfällen om barnens egna och andras alster. Eleverna övar sig i att tolka och förstå andras bilder. De tränar på att välja och använda lämplig utrustning i sitt arbete och de får lära sig grundläggande materielvård. Temaarbete och årstider ligger till grund för vissa gemensamma uppgifter.
Bedömning
Under arbetets gång kommer vi titta på följande förmågor:
- elevens förmåga att på ett självständigt och kreativt sätt skapa bilder och former
- elevens förmåga att skapa en bild med ett berättande
- elevens förmåga att använda olika metoder/tekniker/material i sitt skapande
- elevens förmåga att samtala om bilder och dess innebörd
Område
|
Lägre Högre
| ||
Bildframställning
|
Skapar utifrån bästa förmåga bilder från givna instruktioner samt utifrån egen fantasi
|
Skapar enkelt och på ett kreativt tillvägagångssätt bilder utifrån givna instruktioner samt utifrån egen fantasi.
|
Skapar mycket enkelt och på ett väldigt kreativt tillvägagångssätt bilder utifrån givna instruktioner samt utifrån egen fantasi
|
Berättande bilder
|
Har en förmåga att skapa en bild med ett tydligt berättande i.
|
Har en god förmåga att skapa en bild med ett tydligt berättande i.
|
Har en mycket god förmåga att skapa en bild med ett tydligt berättande i.
|
Redskap- teknik
|
Har kunskaper om olika redskap , material samt en god förmåga att använda dessa.
|
Har goda kunskaper om olika redskap, material samt en god förmåga att använda dessa.
|
Har mycket goda kunskaper om olika redskap , material samt en god förmåga att använda dessa.
|
Bildanalys
|
Kan samtala om en bild och klura på vad den berättar.
|
Kan enkelt samtala om en bild och se ett berättande i bilden.
|
Kan med stor inlevelse samtala om en bild och se ett berättande i bilden
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar